Syfte: Att analysera Generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrån Generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva Generiska strategier? Vad har sagts om Generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin Generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av Generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestämt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida användandet av generiskt du har ökat i relation till användandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet består av återgivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belägg för generiskt du och man har studerats för vartdera året. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belägg år 1991 var 5 %.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfär, har företagsförvärv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling såsom IT-branschen, är detta av aktualitet. Med förvärvsvågors uppkomst, har även ett stort antal av dessa förvärv resulterat i misslyckande snarare än expansion. Förklaringen till detta är mångfaldig och kopplas till områden kring före, under och efter förvärvet. Det som förväntas av ett förvärv, är synergieffekter, det vill säga förmågor av förvärvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I ca 80 % av fallen är cancern hormonpositiv. Förutom operation och cytostatika används läkemedel som antingen förhindrar att östrogen kan binda till sina receptorer eller minskar bildningen av östrogen.Denna typ av behandling är förknippad med en rad biverkningar. Vissa biverkningar kan kopplas till östrogenets minskade effekter i kroppen. Andra biverkningar är mer svårförklarliga.

Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Bakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats var en observation av ett fenomen, vilket var en konsolidering i advokatbranschen. Syfte: Vad som skall utredas i den här uppsatsen är förhållandet mellan struktur och strategi i advokatbyråer, hur storleken påverkar strukturen och vad detta får för effekter på växande advokatbyråers strategier. Teori: De teorier som vi valde för strukturperspektivet var främst Mintzbergs strukturformer och Williamsons transaktionskostnadsteori. Strategiperspektivet grundades sedan på Porters Generiska strategier, vilket kompletterades med Grönroos service management-perspektiv. Metod: Vi tar vår utgångspunkt i en observation av ett fenomen, vilket är en metod som kännetecknar den induktiva ansatsen det vill säga att man går från det specifika till det generella.

Utifrån en fri tolkning av Porters Generiska strategier har vi genom tre delresultat svarat på om kunden uppfattar COS som stuck in the middle. Mycket tyder på att dagens konsument blir allt mer kvalitetsmedveten och långsiktig i sina köpvanor. Vi ser COS som ett exempel på hur lågprisföretagen väljer att möta denna konsumtionstrend och hur satsningen väljer att kommuniceras. Genom att word-of-mouth fått en viktig roll i COS marknadsföring blir den avgörande för COS image. Genom en tolkning av företagets word-of-mouth och således dess image finner vi att risken är stor att kunden placerar COS som stuck in the middle..

SammanfattningTitel: Kvalitet till max ? En undersökning om strategier's betydelse inom företaget MaxÄmne/Kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, 10 poäng Författare: Per Nordqvist, David Olhed och Kristin GrenHandledare: Han's Knutsson Företag: MaxNyckelord: Strategi, kvalitet, expansion, differentiering, strategiprocesser, restaurang- och måltidsbranschenSyfte: Vårt syfte är att undersöka, beskriva och analysera vilka strategier som ligger bakom företaget Max framgång.Metod: Vi har använt os's av ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer bidragit till majoriteten av insamlad empiri.Teoretisk referensram: Strategiprocesser, Porter's Five Force's, tjänstekvalitet, strategiprocesser, de tre Generiska strategierna.Empiri: Vi har genom intervjuer fått en inblick i Max strategiska arbete och verksamhet. Slutsatser: Den främsta slutsatsen som vi kommit fram till är att Max koncept bygger på kvalitet. Kvalitet genomsyrar hela organisationen, både internt och externt. De flesta av dera's strategiska beslut grunda's på kvalitetsaspekten och med kvalitet vinner de kunderna's förtroende..

Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas informationsbehov ter sig utifrån vår tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vårt syfte och för att besvara vår problemformulering har vi använt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger på personliga intervjuer med fyra verkställande direktörer. Våra slutsatser är:Företagens strategi påverkar informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika värde och går därmed inte miste om information om hot från sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.

Syfte: Vårt syfte är, att genom att studera Apples historia, omvärld, bransch och strategiska val, analysera om och hur Apple använder hemlighetsmakeriet som grund för skapande av långsiktiga och varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med primärdata bestående av intervjuer med personer insatta i Apple och dess omvärld. Sekundärdatan består mestadels av artiklar från olikaelektroniska källor, facklitteratur och tidskrifter. Teoretiska perspektiv: Vi använder oss av teorier och begrepp som Porters Five Forces, Schumpeterian markets, Hyperkonkurrens, delar av Porters Generiska strategier samt Barneys VRIO. Empiri: Vi har gjort en fallstudie av Apple med inslag av jämförelser med andra företag.

De stora läkemedelsbolagen har sedan mitten på 1990-talet fått en ökad press på att optimera sina försörjningskedjor på grund av att patent på olika mediciner gått ut. När patentet gått ut kan generiska konkurrenter börja sälja liknande mediciner, de kan sälja dem till lägre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att täcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sänka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

In this paper, generic reference in a collection of juridical texts is examined, with focus on third person singular pronouns. The object of the study is to find out which generic pronouns occur in the material along with their relative distribution, but also to display further use patterns and to offer plausible explanations for these patterns. Another object is to evaluate whether the use of generic pronouns corresponds with language planners? recommendations for non-sexist language. The corpus studied consists of Rikspolisstyrelsens författnings­samling (?Statute Book of the Swedish National Police Board?), comprising 172 documents written between 1974 and 2009.The study is divided into two parts.